Tröttsamt vårkaos

Tack och lov för ljusare tider!!!

Jag är så konstant trött. Ett tag härdar man ju och tänker att det är tillfälligt och att det blir bättre. Vilka småbarnsföräldrar är inte trötta?! 

Vi håller som bäst på att försöka få Minstingen att inte vakna och få mat på natten, för att slippa det. De senaste två veckorna har han inte ätit, men vaknar fortfarande vid midnatt och vid tretiden, men somnar då om (oftast). Så egentligen inga speciellt jobbiga nätter. Mini vaknar nästan varje natt till med någon form av mardröm eller liknande. Det är lätt att få honom att somna om, men det innebär att man vaknar till ytterligare en gång under natten. 

Detta har fått min sömn att rubbas totalt. Vi turas om (Mamman och Pappan) att sova på gästvåningen, för att kunna få nätter med ostörd sömn. 

Men jag vaknar ändå klockan tolv och klockan tre!!!

Jag vet, det låter väl inte så farligt att bli störd i sömnen ett par gånger. Det finns ju dem som inte kan sova alls... Men mig kan detta lilla knäcka. Jag äter dåligt, det flimrar för ögonen i tid och otid, jag rör ihop saker och blir knäpp i allmänhet;)

Tack och lov för att det är vår och att vi går mot ljusare tider.

Bjuder på lite promenadbilder från omgivningarna här hemma.

Det är ju ljuvligt utomhus och finväder nästan varje dag.

Mitt botemedel får just nu vara att unna mig minst en promenad utomhus varje dag, en kort löparrunda varje kväll bara för mig själv och att verkligen försöka få till rutinen vad det gäller maten. De gröna färgerna i naturen på den korta löparrundan igår kväll var så vackra. Kanske att min hjärna av detta kommer på rätt köl igen...

Vore ju illa om den gjort sitt redan nu...;)

Karmisar Becca