Utfasning...

SNART SLUTAMMAT!

Jag gillar det inte. Har aldrig gjort det. 

Men eftersom det alltid har funkat, så har jag "stått ut" ett tag med varje barn.

 Med lilla M i drygt fyra månader, mest för att jag trodde att man måste. Mini och jag höll ihop i ungefär tre månader. Mycket för pappans skull, kanske man skulle kunna säga. Nu när han ser att det verkar  bli en person av Mini också, trots relativt kort amningsperiod, så är han inte lika orolig den här gången;)

Imorgon  blir Minstingen tio veckor. Han får stå ut med flaskan från och med nu. Vi håller som bäst på att fasa ut amningen med morgon och kvällsmål enbart. I slutet av veckan räknar jag nog med att ha slutat helt. Han verkar hur som helst inte bry sig ett dugg över om det är ersättning eller bröstmjölk, flaska eller tutte. Mest för min egen skull som det sker med utfasning.

Det ska bli gudomligt skönt att inte längre vara låst själv vid matningstider. Att kunna vara utomhus en hel dag om jag vill och slippa leta en varm plats för matning (inte så vältajmat att amma på vintern;)). Jag har vant alla mina barn vid att dricka ersättning och välling kallt, så man slipper leta någonstans att värma den eller ha varmvatten med sig.

Ni hör, jag är verkligen bekvämligheten själv...

Och jag lääängtar verkligen efter en weekend för mig själv, då alla barnen får husera hemma med sin pappa:)

Idag är det i högsta grad vardag på riktigt igen. Lilla M är tillbaka i skolan. Vi klev upp 04.30 i morse och åkte upp till Järvsö och som Mini säger: -"Molin aka sin lilla pappa" (Malin ska åka till sin lilla pappa). Hans egna benämning på pappan uppe i Hälsingland av någon anledning;)

Skattedeklarationer har färdigställts under eftermiddagen och en del bokföring för att avsluta 2014 är gjord. Stora M är på ombyggnationsmöte  i en av fastigheterna i Falun och senare på stipendieutdelning. 

Tja, vardagen är här.

Karmisar

Becca