En vacker älvrunda i oestetiken

Mini håller ju, som nämnts tidigare, att skolas in för fullt på dagis.

Imorgon är det dags för första lämningen. Har svårt att tro att det blir något som helst problem, då han inte ägnat mig en blick under de dagarna som vi varit där.

Men man vet aldrig.

Han kanske äskar sin mamma längst där inne någonstans ändå;)

Lite konstigt kommer det att kännas att lämna honom och bara åka hem och vara. För säkerhets skull har jag laddat en hög med jobbpapper som behöver gås igenom under dessa timmar. Lite lyxigt att kunna fixa detta utan en tvåårig medhjälpare vid skrivbordet...

Jag har under kvällen denna dag upptäckt en ny oas, 

i vår annars ganska oestetiska stad.

Har slutligen efter sex år kommit mig för att ta mig runt Älvrundan, kring fabriksområdet bortanför Domnarvet. En skön blandning av ett naturreservat med massor av praktfull växtlighet och fabrikernas rykande skorstenar som syns i bakgrunden runt hela rundan. På detta avstånd på något vis dekorativa de med. Välbehövliga för stadens överlevnad om inte annat.

Nu blir det en tidig kväll, för det tar även på Mammans krafter att hänga på dagis halva dagarna... Pedagogerna på dessa arbetsplatser gör ett hästjobb med våra barn.

Sov gott!

Karmisar Becca