"Fjällen" här hemma

Fick just den här mysbilden 

på min mobil.

Stora och lilla M har en heldag för sig själva. Det är hon så väl värd.

Hon är helt gudomligt tålmodig med sina två småbröder i alla lägen. Hjälper till, leker och underhåller dem alltid. Så idag är det hennes egna dag. Romme Alpin första måndagen efter sportlovet här, men första dagen på lilla M´s lov. Perfekt! Nästan alla nedfarter för sig själva:)  Senare idag väntar restaurangbesök och inomhusklättring på KFUM. Allt efter hennes egna önskemål.

Vi har ju det så lyxigt med denna skidanläggning bara 10 minuters bilväg från där vi bor.

Att lilla M där utöver bor granne med Järvsöbacken hemma hos sin pappa, gör ju att alpint blir ett ganska naturligt inslag i hennes vardag på vintrarna.

Helgen som varit har vi hängt med moster och familjen Q i våra egna fjäll. Kanonmysigt att få till lite gemensam tid trots hotet från magsjukan. Vi hoppas nu att den är lagd långt bakom oss för den här gången.

Min högsta önskan nu är en sovmorgon!

Tänk vilka enkla saker man kan ha högst upp på önskelistan som småbarnsförälder och ändå svåruppnåeliga:) Det känns som ljusår sedan jag bara fick sova ut.

Har en stor förhoppning om att kommande helg ska inbringa en återställning av min sömnbrist, men jag har ändå en ödmjuk inställning till att det kanske inte blir så.

Vi ska på tur jag och mannen. Ja, bara vi två. I två nätter och två hela dagar!!!

Hotell, sova ut, äta god mat och få lite havsfeeling.

Mmmmm:)

Men jag vet hur det också k a n  gå...

Man kan hamna på ett hotell, som på nätet utlovar att de har tysta rum, men som ligger alldeles för nära Storkyrkans klocka i Gamla Stan. Man kan där till också bli tilldelad ett vackert vindsrum med snedtaksfönster och på natten kan det bli århundrades regn som smattrar i  så höga decibel på rutorna, så att inte ens en med nedsatt hörsel kan sova...

Man kan alltså komma hem från en sådan helg tröttare än någonsin.

Fråga en som vet...;)

Så ödmjuk inställning alltså.

M e n längtar ändå lite...

Karmisar

Becca