söndag 4 januari 2015

Trebarnschocken...






Känner mig lite trött och sliten idag.
Vi hade gäster till klockan 22 igår. Det kanske beror på det:)



Allting vi gör utöver att bara ha hemmadagar tycker jag känns ganska pressande.
Jag har inte riktigt kommit in i rutinerna med att vara trebarnsmamma. Jag hinner ingenting annat än att vara mamma och måste väl på något vis försöka förlika mig med det ett tag. Jag saknar träningen, jag saknar kompisumgänget och jag saknar tid för mig själv (egocentrisk som jag är).

Jag kan inte ens skylla på att jag är upp på nätterna med Minstingen, för det är jag inte. Han ammas vid åtta/nio tiden på kvällen sedan sover han oftast fram till sju/åtta någonting på morgonen. Utan att knysta det minsta en endaste gång under natten. Och så har det sett ut de senaste fyra veckorna. Så... inget att gnälla över alltså, även om Mini vaknar vid sextiden och kräver uppstigning av sina föräldrar.

Det är i och för sig min urcharmiga tvååring som laborerar mest med sin arma mammas tålamod just nu. Han prövar oss alla här hemma för tillfället. 

Som idag med att hälla ut mjölkglaset med flit och lägga alla tio små fingrar i den utspillda mjölken för att sedan forma prickar med dem på bordet och utbrista: -"Titta mamma! Snö!"

Eller som för en liten stund sedan i köket där jag lagt min Iphone på laddning.
Jag hör honom yttra lite förnöjsamt: -"Mamma, titta hanga din fån".
(Översatt: Mamma, titta jag har hängt upp din telefon)
Jag ser i ögonvrån där jag håller på att skära upp gurka på andra sidan köksön att han fått tag på kökssaxen och satt den över laddsladden och svingar telefonen fram och tillbaka mellan saxskären...  

Han är tack och lov dålig på att dölja sin 
belåtenhet över sina upptäckter än så länge...





Hm, tacka vet jag små söta bebisar som sover;)

Välkommen till verkligheten Rebecca!!!


Karmisar


Inga kommentarer: