Några saknas...

Inga unika bilder här idag. 

Det ser väl ut som för de flesta om man inte valt stranden. Häng i skuggan intill en uppblåsbar pool med kallt vatten och lite lätt förtäring, för varm mat känns otänkbart...

Jag saknar min man och jag saknar min äldsta toka. Vi är lite halva här. 

Inväntar gamla M och Moster (läs syster), under eftermiddagen och lilla M kommer hem imorgon för att stanna resten av sommarlovet. Vi har en som ska fylla två här hemma i helgen. Så halva blir vi inte så länge till, men stora M får jag vänta på någon vecka till.

Har precis lagt stora V och slagit på Peter LeMarcs Kärleken i tysnadens tid. Den första skivan jag och stora M köpte efter att vi träffats. Han gör ju helt outstanding texter den mannen! En fasligt bra skiva. 

Spår 4 är vårt!!!  Den våren när vi träffades för drygt sex år sedan var precis så. Att bara få vara med varandra helt prestigelöst. Att ha hittat någon som man från sekund ett kan vara sig själv med och jag kunde inte vänta ett endaste dugg innan vi fick dela vardagen med varandra.  

Och att nu sex år senare känna precis likadant och veta att man haft den fasligt lyckliga turen att träffat helt rätt. Jag vet ett det är ett privilegium och jag försöker verkligen att uppskatta det var eviga dag och att inte ta det allt för mycket för givet. 

Den skönaste, trovärdigaste, tryggaste, snällaste, ärligaste. händigaste, världsvana mannen tillhör mig!

Kom hem!!!

(Fast det kommer han ju inte läsa. För allt vad FB, Instagram och bloggar som min, är det sista stora M skulle beblanda sig med).

Så lika och så olika!

Helg, högsommar och vi har vaknat ännu en dag.

Njut av det. Vi har bara ett liv. Utgå från det. För skulle det visa sig vara annorlunda, så är ju det bara en bonus när den dagen kommer:)

Karmisar Becca