Har lite minisemester hos ett av mina M´s den här veckan. Hon bor i ett fantastiskt charmerande trevåningshus från 1871 i de djupaste av smålandsskogar... (eller snarare väldigt centralt i Sävsjö, men jag har sett en hel del skog i närheten). Det går inte riktigt att jämföra med mitt hus som är byggt 2008... Det är bara att inse att det är omöjligt att få samma känsla i ett nytt hus.
Med det menar jag inte att jag inte gillar mitt hus. Jag har aldrig någonsin förut i mitt liv känt mig så hemma som jag gör där jag bor nu, så förstå mig rätt här. Jag kommer att tycka att det är sååå skönt när jag kliver in genom ytterdörren hemma på fredag. Fram till dess tycker jag bäst om 1800-talshus och känner mig väldigt hemma här. Anpassningsbar kanske är ordet:)
Karmisar Becca
1 kommentar:
Hälsa!
Skicka en kommentar