Den 30 juni 2014.
En historisk dag i stora V´s liv.
Idag är nappepoken slut.
Hans bundsförvanter i ett år och elva månader har idag flugit sin kos med fågelmamman, som behöver dem bättre till sina fågelbäbisar.
Och förhoppningen är att vi avslutat detta beroende lagom långt innan
nästa krabat dimper ner.
Vi körde samma koncept som med hans storasyster för sju år sedan.
Allt för att han inte ska hata tomten resten av sitt liv, eller anklaga de söta kattungarna på Skansen för hans förlust.
Den här gången tog jag det säkra före det osäkra och använde mig av det största trädet vår trädgård kan uppbringa. I lilla M´s fall hade jag förberett henne i drygt ett halvår med att hon skulle hänga upp dem i nappträdet vid Vänga Kvarn (nära Borås där gamla M då bodde). Vi besökte det pedagogiskt vid två tillfällen innan, för att se var hon skulle hänga sina nappar vid avskedet. I juli 2007 var hon laddad till fingerspetsarna, när vi var på besök hos mormor och skulle överlåta hennes små älsklingar åt fågelbäbisarna.
Gissa vad som hade hänt? Jo, trädet var nedsågat!
Jämnat med marken, finito, som bortblåst...
Så trädgårdens ynkliga äppelträd fick duga den här gången.
Just nu har han legat och snackat i en timma inne i sin säng. Med napp hade han somnat för längesedan. Men, men, jag tänker nu ta en stor kopp varm te. Se på "Grace of Monaco" på ganska hög volym och ignorera snacket:)
Ha en skön måndag kväll!
Karmisar Becca
